The Host - filmrecension

I onsdags föregående vecka, var jag och "halva" min bokklubb och såg The Host - filmen vilken är baserad på Stephenie Meyers bok med samma namn. (Se hela bokrecensionen här).

Handling:

Vandraren, en utav de miljoner själar som lever i Universum - små silvervarelser som besitter andras kroppar - tilldelas en plats på Jorden.

För den mänskliga planet den en gång var, är borta, och alla kroppar har tagits över av själarna, styrs av dem i ett  futuriskt samhälle.

Så när Vandraren slår upp ögonen för första gången i en mänsklig kropp, trots att hon varit på hela åtta planeter tidigare, vet hon att detta liv inte kommer likna någonting annat hon upplevt - för Melanie, vars kropp Vandraren besitter, vägrar släppa taget om sig själv och fyller Vandrarens huvud med minnen av sin bror och Jared, mannen hon älskar.

Långsamt tvingas dock Vandraren inse, att Melanies känslor slutligen även blivit hennes, och snart blir de allierade i en kamp om att hitta människorna de älskar, och att fly från de andra själarna.

Precis lika mycket som jag föll för boken, fångade filmen mitt intresse direkt - och de två timmar och fem minuter jag satt i biosalongen gick på tok för snabbt. 

Det är en konst att kunna komprimera en sådan detaljerad handlingen (boken har omkring 606 sidor), till en så pass begränsad tidsrymd, men regissören har verkligen lyckats och tillsammans med de otroligt bra skådespelare som gestaltade karaktärerna fick hela berättelsen liv. 

Som med många andra böcker och filmer, rekommenderar jag att man läser boken först - för mig fyllde filmen ut allting jag inte fick besvarat i boken, och tillsammans tror jag att handlingen blir lättare att förstå. Detta hindrar mig dock inte från att säga att The Host (bok och/eller film) är en enastående berättelse.